Bitcoin - en väg ut ur Illusionen Det Orangea Pillret

5 DECEMBER 2024
Av: Rebecka Nakamoto

Jag hade aldrig tänkt på pengar. Inte på riktigt. De bara fanns där, tickade in på kontot varje månad och skapade en känsla av trygghet, ett självklart fundament för livet. Jag hade en trygg anställning i en rik kommun, en bra lön och en framtid av pensionsfonder och semesterveckor. Staten tog hand om mig, och jag ifrågasatte aldrig hur eller varför. När jag sa upp mig efter tio år, en kombination av utmattning och ett olycksaligt chefsbyte, var det som att stå på en klippkant utan att veta vad som väntade nedanför. Men tillslut hoppade jag. En tid var jag sjukskriven, tog hand om hem och våra två barn. Så småningom landade jag i en deltidsanställning som företagssekreterare i en svensk bitcoinexchange där jag tog på mig enklare administrativa uppgifter och hjälpte till så gott jag kunde. Min man hade ända sedan vår första dejt, talat om Bitcoin som skulle revolutionera vår uppfattning om pengar. Men jag hade avfärdat det som något komplicerat och irrelevant för mitt liv. Jag hade aldrig saknat någonting, jag betalade mina räkningar och banken beviljade lån. Dessutom pensionssparade jag, inte behövde jag räddas från något! Men så en kväll i mars, när barnen somnat och min man var ute på ett event. Jag gjorde en kopp te och letade i bokhyllan efter en ny bok att läsa. Hade det funnits en Mari Jungstedt, hade jag valt den, men en vit rygg med svart text stack ut: Bitcoinhandboken. Om jag ändå ska jobba med detta vill jag åtminstone hänga med i lunchsamtalen. Och där, i kapitlet om centralbankernas obegränsade makt att trycka pengar, föll insikten över mig: hur världens länder under pandemin tryckt ofattbara summor och skapat skulder som aldrig skulle kunna återbetalas – allt helt lagligt och ingen som ifrågasatte det. Jag lade ifrån mig boken och kände hur min världssyn skiftade där och då. Jag lever i en illusion, ett välregisserat skådespel utan att ens fatta att jag är publik. Jag letade fram telefonen, ringde min man och sa: ”Vi måste köpa mer bitcoin. Nu!” Den kvällen tog jag det “orangea pillret” och föll ner i ett kaninhål som avslöjade att vår kollektiva världsbild inte bara är djupt korrumperad, utan en total illusion.

Pengar, Makt & Bitcoin

Det är märkligt hur lite vi ifrågasätter pengar med tanke på hur grundläggande de är för vår existens. De bara finns där, i plånböcker eller som siffror på en skärm. Jag läste om Bitcoin för att förstå vad företaget jag jobbade på egentligen sysslade med. Lite visste jag att det skulle leda till en ekonomisk historieresa som vände upp och ned på hur jag tidigare uppfattat världen. Jag förstod till exempel att pengarna på mitt konto inte alls är mina, utan skuldsedlar. Inte ens uppbackade av guld! Det såg president Nixon till att ändra på 1971. Innan dess hade alla valutor en koppling till den fysiska tillgången överlägsen på grund av dess skönhet, hållbarhet och begränsade tillgång. Beslutet att avskaffa den kopplingen markerade övergången till ”fiat-valutasystemet”. Ordet ”fiat” är latin och betyder ”så skall det ske”. Pengar hade således endast värde för att staten sa att de hade det. Och centralbankerna hade plötsligt möjlighet att skapa obegränsade mängder, utan krav att backa upp dem med guldreserver. Vilket i sin tur möjliggjorde finansiering av krig, ekonomiska kriser eller andra projekt genom att ”trycka pengar”, vilket alltid resulterar i värdeminskning och inflation. Sverige är inget undantag. Under pandemin tryckte Riksbanken upp till 700 miljarder kronor för att “stödja ekonomin”, en expansion av penningmängden som saknar motstycke i svensk historia. När ekonomin haltar och skulderna växer, löser man problemet med att trycka mer pengar för att hålla systemet igång, medan vi vanliga människor undrar varför våra pengar inte längre räcker till lika mycket. Politikerna som fattar dessa beslut, strider inte mot någon lag. Ingen berättar om det i de stora tidningarna och du ser det inte som en toppnyhet på SVT. Istället pratar man om ”konjunkturer” som om det vore en naturlag att våra pengar förlorar värde medan bankerna går med rekordvinster. Bitcoin är motsatsen till allt detta. Det är en digital råvara med en algoritm som ger att det bara kommer att finnas 21 miljoner enheter någonsin – och ingen kan trycka fler. Bitcoin är, precis som guld, sunda pengar, med skillnaden att den inte går att späda ut. Frestelsen att utöka penningmängen har under mänsklighetens historia helt enkelt varit för stor att motstå. Nu gör Bitcoins teknologi för första gången detta omöjligt. Med Bitcoin har vi helt plötsligt en möjlighet att äga våra pengar, fullt ut. Men när vi tar tillbaka makten över våra pengar, tar vi även tillbaka ansvaret – något vi gärna avvarar 30% av vår lön för att undvika. Att förstå Bitcoin är som att sätta på ett par nya glasögon. Plötsligt ser du allt klart – korruptionen, manipulationen och makten. Men också utvägen. Bitcoin är inte bara ett demokratiskt verktyg, det är en biljett ut ur ett system som gör oss till passagerare på ett tåg vi inte kan styra.

Jesus

Jag hade mött Honom tidigare, men då var jag inte redo att ta till mig det han representerade. Under en livskris, i mitt sökande efter mening genom meditation och tantra, upplevde jag en närvaro jag inte kunde ignorera – men som jag avfärdade som en produkt av min stressade hjärnas sätt att hantera inre konflikter. Ett desperat försök att fylla ut känslan av tomhet. År senare, en vacker lördag i september, mötte jag Honom igen. Jag satt med goda vänner. Vi njöt av solen och efter en stunds tystnad bad en troende i sällskapet en bön. Det var inget högtidligt, bara några enkla ord, men innerligheten öppnade upp något i mig. I stillheten som följde kände jag en klar och kärleksfull “röst” – inte utifrån, utan inifrån. Och den sa att det var dags att lägga ner stridsyxan.

Jag insåg att striden inte var mot världen eller andra människor, utan mot mig själv. Orden fyllde mig först med lättnad, men sedan med en våg av smärta och sorg. Tankarna gjorde vad de kunde för att förklara bort upplevelsen. Hade jag äntligen blivit galen?! Men budskapet hade gått fram. Mitt liv hade varit en ständig kamp, styrd av ett kontrollsystem jag trodde hade skyddat mig, men som i själva verket bara ledde till mer smärta.

Tidigare hade jag betraktat troende människor med misstänksamhet, för att inte säga

förakt. De var som dumma får, blinda följare av en inbillad auktoritet som ledde dem till

passivitet, självrättfärdighet och arrogans. Men i den stunden förstod jag att det var

precis tvärtom. Det var jag som var arrogant, övertygad om att min förståelse av livet var

överlägsen. Jag trodde att jag hade alla svar, trots att jag famlade i mörker utan riktning.

Allt var mitt fel och samtidigt var jag ett offer för omständigheter. Det var

motsägelsefullt, ändå trodde jag att jag ensam kunde definiera livet – som om jag vore

Gud själv.

Hur befriande var det inte att äntligen få lägga min tillit i händerna på något större och släppa idén om att jag måste ha alla svar! Jag insåg att jag inte längre behövde bära min kamp själv, att det fanns en plats där kärleken alltid väntar, redo att vägleda mig bort från rädsla och smärta. Egot försöker skydda mig men kommer aldrig kunna rädda mig. För mig är Jesus inte en avlägsen gudomlighet separerad från mig själv. Inte heller en religiös idol att avguda. Han kräver inte min underkastelse eller att jag följer en uppsättning regler i en bok. Han är en broderlig närvaro som viskar om allt det goda som redan finns inom mig, om jag bara orkar stanna upp en sekund och lyssna. Han är en symbol för kärlek, sanning och frihet, precis som flera andra upplysta avatarer genom historien. Och den friheten är tillgänglig för alla som är villiga att släppa sina föreställningar och identiteter – och öppna sig för den.

Egot och Centralbankerna

Ganska snart såg jag att de två “kaninhålen” egentligen var en och samma: Ju mer jag bad Jesus om vägledning, desto tydligare blev det att Bitcoin är en av dessa vägar. Båda ledde mig till samma kärna: sanningen om världen som väntar när vi vågar ge upp våra rädslobaserade identiteter och symboler och se förbi illusionerna. Egot och centralbankerna är två sidor av samma mynt, båda skapade för att ge oss en känsla av kontroll och skydd, men som i själva verket förstärker rädsla och separation. Centralbankerna säger att vi behöver en centraliserad valuta för att undvika instabilitet och osäkerhet, men det är detta system som återskapar rädsla och brist. På samma sätt talar Egot om för oss att vi måste skydda oss och att vårt värde ligger i vad vi äger och vad andra tycker om oss, en övertygelse som i längden bryter ner vårt självvärde och tillit till omvärlden. Båda system förstärker illusionen om att vi är separerade från varandra och att verklig frihet är farlig.

Bitcoin – ett spirituellt verktyg

Bitcoin, däremot, är både självkärlek och tillit. Det låter oss äga värde utan central manipulation. Bitcoin säger: Du är fri. Du är kapabel. Vilket är precis vad Jesus påminner mig om, att jag inte behöver lita på ett system som bygger på rädsla och kontroll. I en värld utan centraliserad kontroll, där människor själva styr sina ekonomiska relationer, blir marknaden fri – det vill säga baserad på verkliga behov och mänskliga relationer. Detta är hotfullt för ett system som lever på att hålla oss beroende och rädda. Bitcoin handlar inte om att ge upp skydd, utan att förstå att vårt sanna skydd ligger i att vara fria och förbundna med varandra, inte låsta i rädsla och separation. Bitcoin avslöjar korruptionen i det globala finansiella systemet, där centralbanker och fiatpengar upprätthåller illusionen av värde som egentligen bara gynnar fåtalet. På samma sätt avslöjar tilliten till Gud – som i grund och botten bara är kärlek och omtanke inom oss själva – världen som ett skådespel skapat av Egot för att hålla oss kvar i rädsla och övertyga oss om att vi är separerade och sårbara. I båda fallen krävs mod: att våga se sanningen, även när den är obekväm. Men det är också där friheten börjar. Berättelsen om hur Jesus driver ut “månglarna” ur templet återfinns i alla fyra evangelier i Nya Testamentet. När Jesus såg att Guds hus hade förvandlats till en marknadsplats, där vinning och manipulation ersatt helighet, reagerade han med vrede och handlingskraft. Han välte bord, drev ut växlarna och sa: ”Mitt hus ska kallas ett bönens hus. Men ni har gjort det till ett rövarnäste!” På samma sätt är Bitcoin en revolt mot de centralbanker som tagit kontroll över våra liv och begränsat vår frihet. I en värld där fiatvalutor styr, kämpar vanliga människor för att bevara värdet av sitt arbete, medan inflation och skulder gynnar de privilegierade. Men en ekonomi baserad på verkliga behov – snarare än vinstdrivna system där toppskikten tjänar på andras bekostnad – skulle skapa mer direkta och rättvisa relationer, utan mellanhänder som bestämmer reglerna och vilka som får delta. Att verkligen förstå bitcoin – att ta det “orangea pillret” – är en ögonöppnare, precis som att bjuda in Jesus – eller någon annan form av kärlek och sanning – i sitt liv. De visar att det finns alternativ till begränsande system och ger oss kraften tillbaka att skapa något bättre.

Tro, hopp och Bitcoin

Att dyka ner i ett kaninhål utan att veta vad som finns därnere, är både skrämmande och befriande. Det tvingar oss att konfrontera grundvalarna vi byggt våra liv på, såsom pengar, världsåskådningar och tankemönster, och samtidigt upptäcka att det vi hittar på andra sidan inte är mörker – utan ljus. Bitcoin visar mig en värld där jag och mina barn inte behöver vara slavar under någon annans makt, där vi äger vår tid, vårt arbete och vårt värde. Bitcoin bär potentialen att ge varje människa tillräckligt med resurser för att leva ett liv utan konstant oro för överlevnad. Samtidigt visar min tro att samma frihet redan finns inom mig. Kärleken finns alltid där, tålmodigt väntande på att jag ska öppna mina ögon och se den. Även om världen verkar galen, finns det andra vägar. Varje dag ber jag om förmågan att se de vägarna – och om modet att följa dem. Så om du också upplever att något skaver, i världen eller inom dig – våga utforska det! Dyk ner i ditt eget kaninhål, oavsett om det handlar om Bitcoin, tro eller något annat. Gud – eller Kärlek – visar sig för oss på det sätt vi är öppna för. Det kommer troligtvis inte vara behagligt. Tvärtom, egot kommer att jobba övertid för att hålla dig fast i en falsk trygghet av kontroll. Varken Jesus eller Bitcoin tvingar sig på oss. Istället möts de ofta av tystnad eller motstånd från en värld där rädsla skriker högt för att behålla vår uppmärksamhet. Kärlek däremot, är en tyst kraft som inte behöver väsnas för att existera. När rädslan slutligen kollapsar under sin egen tyngd – kommer de som vågade hoppa på tåget vara glada att de valde kärlek och frihet framför rädsla.